Strandpromenad

Idag hade vi ju tid över på förmiddagen innan husse ska köpa taxfreebrännvin och vi ska på båten, så han körde iväg en bit utanför hamnen där det fanns en jääättelåång sandstrand. Jag blev så himla gla när han tog av sig dom där fula foppatofflorna och tog på sig gympadojjorna, så jag hoppade och skuttade av glädje. För då vet jag att vi ska ut o gå. Det är det bästa jag vet!
Extra stolt var jag när vi passerade en gubbe med tre stora Rhodesian Ridgebackare. Dom var kopplade ...men inte jag. Så ropa han nåt jag inte förstod o så släppte han en av dem. Han kom rusande emot mej i 200, så jag var tvungen att stanna. Det var en ung nyfiken kille som bara ville hälsa. Så vi gick väl ett par varv runt varandra innan husse sa "kom Nisse så går vi". Då gick jag direkt med husse medan min nya bekant struntade totalt i vad hans husse skrek. Då fick jag mycket beröm av husse. Sen glömde vi visst bort hur långt vi gick för det var så skönt och kul att när vi gick tillbaka på den parallella cykelvägen i skogen trodde jag aldrig vi skulle komma till husbilen igen. Nu har husse fikat och jag fått godis! Imorron ska vi nog hälsa på Anton och Emmie.