Skutskär

Nu kommer det bli mycket rally ett tag. I morse fick vi gå upp klockan sex för att anmäla oss och besikta. Bäst vara med o styra upp det hela.

Besiktningsdags

Inte för mej, men för mattes Cat (Peugeot Caben). Måste med hjälpa besiktningskillen. Kan ju alltid distrahera honom lite med min charm... 

Hasta...

...heter hon. JÄTTESTOR! Men när hon ligger ner kanske man skulle...

Men... Näe .

Godsakerna...

...gömmer husse i botten på matskålen. Då får man röja lite först.

Lyxfrukost.

På hemvägen tittade vi in hos Anita o Bengt. Där bjöds husse på jättefin frukost o jag fick min älsklingsrätt, löskokt ägg. Klart man blir lite kladdig i mungiporna.

Hej då matte!

Tänk att exakt fem veckor kan gå så fort! Å i mitt hundliv är ju de 35 veckor!
Nu hoppar matte på ett flygplan hem till Sverige. Jag får väl hålla husse sällskap de 250 milen hem.

Strandliv.

Stranden i Villaricos var det inget fel på. Och inte stället heller med dom två stora vakthundarna innanför staketet som jag kunde hälsa på. De var ju egentligen snälla men deras husse va nog långtifrån snäll. Efter dagsresan kom vi fram till Daimuz som är mer en typisk semesterort fast väldigt fin. Här gick hundarna i koppel och hussarna o mattarna plockade upp bajset efter oss! Det har jag aldrig sett förut i Spanien.
Stranden i Daimus var jäääättelååång och bestod av jättefin sand. Kul att springa i!

Tråkig hemfärd

Nu börjar den låånga hemfärden. Än så länge e ju matte med.
Kolla va höghus!! Enda stället efter kusten. Benidorm heter det. Inget för gamlingar...